HTT skrift är Hangö Teaterträffs nätpublikation. Under 2021 kommer HTT skrift att publicera texter som behandlar fria fältets situation som både coronan och regeringen har försvårat. Serien ger röst åt olika människor och synvinklar, och texterna granskar situationen ur olika arbetsroller och positioner. Serien inleds med en utopi där Hangö Teaterträff-teamet drömmer om hur scenkonstens fria fält borde i framtiden se ut som.

En utopi om scenkonstens fria fält

Fria fältet erbjuder stödnätverk, kamratstöd och gemenskap som möjliggörs av dess omgivande strukturer.

Frihet betyder att man är fri att göra och experimentera med konst, även ta risker, men inte frihet från ekonomisk säkerhet och rättvis behandling.

I stället för konkurrensställning föredras samarbete och delning av information och resurser.

Fältets nyaste aktörer träder in i ett system som möjliggör mod. De får resurser, möjligheter och stöd för att öva och utforska sin egen praxis.

Inhemska och internationella samproduktioner görs allt mer och på ett mångfaldigare sätt. De härrör från nyfikenhet mellan partner och inte från det finansiella systemets tvång.

Samarbete uppskattas och utövas även utanför det fria fältet. Samarbeten mellan institutioner och det fria fältet (mellan stora och mindre organisationer) är rättvisa och utgår inte från den större organisationens villkor och strukturer.

Nya och hållbara internationella nätverk finansieras. Finansieringsformerna inser att internationalitet betyder inte enbart resande och spelningar utomlands.

Städer och kommuner låter konstnärer använda lokaler där de kan träna och förverkliga små föreställningar och workshopar, varvid fria fältets aktörer kan lättare experimentera, misslyckas och utvecklas i sitt arbete.

Även affärer och andra som äger lokaler låter fältets aktörer använda tomma lokaler för träning och föreställningar. Detta kallas att vara en mecenat, vilket ökar värdet av varumärken.

Fältets aktörer har ett gemensamt andelslag för föreställningsteknik som baserar sig på cirkulär ekonomi: kulisser, kostymer och rekvisita förvaras och återanvänds kostnadsfritt eller för ett rimligt pris.

Även instituter låter det fria fältet använda sina resurser såsom rekvisita och kostymer.

Tekniska residens är tillgängliga där ljud- och ljusdesign samt scenografi kan utövas ambitiöst.

Det fria fältets aktörer vågar göra saker och ta risker, för de vet att stödnätverk existerar och att konst och kultur uppskattas.

Andra vågar förbinda sig till konstnärer som tar risker. Konstnärer får och kan vara ansvarsfullt långsamma, känsliga och krävande.

Det inses att konst har ett inneboende värde. Det inses att konstfältet är polyfoniskt.

Ekologiskt hållbara strukturer är en viktig del av fria fältets verksamhet. Det finns tillräckligt med resurser att även konstfältet kan hjälpa till med att lösa klimatkrisen.

Det är möjligt att göra långsiktiga verk på det fria fältet. Administrationens deltids-, korttids och ströjobb blir hållbara helheter.

Producenter anses vara en viktig del av arbetsgrupperna, som bäst även en del av den konstnärliga planeringen.

Även personer inom produktion får och kan vara ansvarsfullt långsamma, känsliga och krävande.

Fältet inser att arbete är arbete: det görs under arbetstid, det möjliggör vila och återhämtning, inte bara daglig överlevnad. Myndigheterna inser att det är arbete.

Det tilldelas tillräckligt med bidrag och de ackumulerar social trygghet och pension.

Kulturjournalistik är undersökande, kreativ och tittarorienterad. Grävande journalistik är en del av kulturjournalistiken, den undersöker och tar itu med övergrepp och deltar i kulturpolitiken. Kultur ses också som en politisk och ekonomisk fråga inom redaktionen.

Konstkritik är inte rädd för det nya, och det finns kolumnutrymme och mångfaldiga, nyfikna författare för växande konst.

Konstfältet är öppet och respektfullt. Beslutsfattare, finansiärer och samhället förstår hur det fria fältet fungerar, hur saker framskrider och i vilken takt.

Saker kan diskuteras lugnt och öppet med hänsyn till egna och andras känslor.

Kapitalism driver inte längre fältet till förtvivlan. Med hjälp av det nya förändrade samhället besegras ekokatastrofen och konsten kan åter blomstra.


En utopi om scenkonstens fria fält är en del av serien Budskap från det fria fältet som består av porösa, sammanflätade texter. Serien behandlar fria fältets realiteter och försöker därigenom öppna fältets problem och kanske även föreslå några svar.