Njutning som handling
Annika Tudeer

Man behöver inte lida för att vara konstnär. SANT.
Att vara scenkonstnär är ett extremt yrke. SANT.
Att arbeta på fria fältet är vansinne. SANT.
En behöver bekräftelse som jorden behöver regnet och solen. SANT.
Man kan bli gammal inom fria fältet. SANT.
Man kan bli väldigt gammal inom fria fältet. SANT.
Man måste vara naiv för att åldras inom fria fältet. VÄLDIGT SANT.
Det är okay att vara naiv. SANT.
Det är en förutsättning för att åldras på fria fältet. SANT SANT.
Fria fältet fungerar annorlunda än institutioner. FÖRSTÅS. SANT.
Institutioner ger trygghet och ramar. SANT.
Institutioner diskuterar marknadsvärdet på din föreställning. ALLTFÖR SANT. Och konstaterar att det är botten. SANT.
Institutioner suger. SANT.
Vi behöver institutioner. SANT.
De bästa konstnärer finns inte inom institutioner. SANT.
De bästa konstnärerna finns inte på det fria fältet. SANT.
Konst är arbete och fria grupper är en arbetsplats. VÄLDIGT SANT.
Vi skapar strukturer och ramar för vårt arbete fastän vi är fria. SANT. SANT.

Du är desperat. INTE SANT.
Du är lycklig. SANT.
Du är nöjd. SANT.
Du är förnöjd. MYCKET SANT.
Du förstår inte varför alla inte kan uppnå samma sak som du uppnått. SANT.
Kanske de inte vill. SANT.
Överhuvudtaget inte. SANT.
Varför det då? INTE RELEVANT FRÅGA.
De vill göra sina egna grejer på sitt vis. KANSKE SANT.
Man kan inte veta. SANT.
Man kan leva bra så här. SANT.
Alla är inte som du. SANT.
Det tog sin tid också för dig. SANT.
Titta på din text från 2018 som du hittade i ditt arkiv. NEJ.
Titta och läsa den där ”tycka synd om dig själv” texten. NEJ.
Du skrev den. SANT.
Den är hemsk. SANT.
Vad har ändrats? SANT.
Du blev gammal? SANT.
Du blev synsk? SANT.
Du tittade in i din själ och din mamma dog. SANT. SANT. Men inte i den ordningen.
Du köpte lägenhet och flyttade. SANT.
Du prioriterar familjen. SANT. NÄSTAN.
Du accepterar din känslighet. NÅJA.
Du accepterar dig själv och ser hur dörrar öppnas. NÅJA.
Plötsligt är allting lätt. KANSKE.
Du säger att lidande är passé. SANT.
Totally overrated. SANT. SANT.
Det var bara du som led. INTE SANT.
Alla andra hade ett party, hela tiden du inte var där. INTE SANT.
Alla andra skrattade och gled fram i livet. I karriären. Framåt, uppåt. Högre. Det var bara du som inte gjorde det. INTE ALLS SANT.

Du har rätt, det är inte sant. När känslan av något man tar för illvilja fastän det inte är det, kumulerar på grund av a) bristande kommunikation, b) inte tillfredsställande, c) inte artikulerande eller d) ens igenkännande av egna behov mår man dåligt. MYCKET SANT. Calm, confident and curious är mycket bättre. SANT. Gäller dig. SANT. Tro mig. OKAY. Därför är det bra att åldras. Och acceptera att du kan lämna tyngden bakom dig och gå vidare med lätt bagage. SANT. Att du inte är ensam. SANT. Att du inte behöver vara rädd. SANT. Att livet handlar om helt andra saker än du trodde. SANT. Det blir bra. TROR DU? Visst. SANT.

För mig handlar det om att omdefiniera hur det är att vara konstnär på det fria fältet. Jag har varit det i 31 år. När jag började var drömmen att låta liv och arbete glida in i varandra till en organisk helhet. Idag arbetar jag på att sära åt liv och arbete, för det har blivit mycket arbete och litet liv. Jag har blivit en arbetsmaskin med långa semestrar bara för att kunna arbeta ännu mera. Mina val har relaterat till arbetet och när jag tittar omkring mig ser jag många som mig själv. Vi tycker att det är ett naturligt tillstånd.

Jag vill inte längre leva så att arbetet raderar ut livet. Istället hitta nya aspekter av mig själv, skåda inåt. Förlänga känslan av att stanna upp. Bli en annan. Bli den som jag också är i mänsklig mångfald. Det blir lättare att göra konst. Kanske, jag inte måste balansera på den existentiella knivsudden, på liv och död mest hela tiden. Kanske är avgrundsgropen som brukar lura runt hörnet och sluka mig efter högtflygande glädje igenfylld och överasfalterad. Kanske är inte litet illamående mer eller mindre varje dag en naturlag.

Vad förändrade det hela? En pandemi, att hållas hemma, åldern och nya perspektiv på kommunikation och en stark insikt att något måste förändras om jag ska klara av att göra det här arbetet. Detta något är mig själv och hur jag är i världen och med mig själv och alla i min omgivning. Hur jag, hur vi kommunicerar.

I Oblivias nya strategi skriver vi: The Pleasure principle. Pleasure (lust, njutning och välmående) genomsyrar allt som görs i Oblivia. Begreppet ”pleasure” vägleder våra handlingar och beslut i Oblivias arbete. Det hjälper oss att göra kloka val, ta beslut och att bli modiga och vänliga.

Innan vi har satt igång att undersöka vad Pleasure betyder för oss har det börjat verka. Att vakna och lägga mig med pleasure och känna försiktigt på tillförsikten och blicka inåt för att gå ut i världen. Jag finns. With pleasure. SANT.


Annika Tudeer är konstnärlig ledare för performancegruppen Oblivia och ordförande för Hangö Teaterträffs styrelse.

Njutning som handling är en del av serien Budskap från det fria fältet som består av porösa, sammanflätade texter. Serien behandlar fria fältets realiteter och försöker därigenom öppna fältets problem och kanske även föreslå några svar.